Braingym löser upp stress

Med hjälp av enkla rörelser kan man lösa upp stress så att man får mer resurser över till att fokusera och prestera. En metod för detta är Brain Gym, eller hjärngympa som det också kallas. – Det är enkelt sätt för människor att fungera bättre både privat och på arbetet, säger Susanne Wolmesjö, filmagister i pedagogik och lärare på Bosöns idrotts högskola.

Susanne Wolmesjö är en av dem som utbildar instruktörer i Sverige. Hon har använt metoden i såväl rehabiliteringsyfte på rygginstitutet, som i förebyggande arbete på olika arbetsplatser såsom försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

Hjärngympan, som numera används i ett 80-tal länder, började utvecklas av Paul Denison i USA på 60-talet. Han var doktor i pedagogik och forskade om kopplingen mellan kropp och hjärna. Han ville ta reda på hur man skapar balans i de kognitiva funktionerna, till exempel minne, koncentration, beslutsfattande och kreativitet, genom rörelse. Utifrån sina upptäckter skapade han 26 rörelser som stimulerar olika områden i hjärnan.

– Användningsområdet var till en början barn med inlärningssvårigheter, men efterhand blev det tydligt att även vuxna kan använda rörelserna för att öka sin prestationsförmåga och minska stress, säger Susanne Wolmesjö. 

Kropp i obalans kan inte tänka

För att förstå vad hjärngympa handlar om är det nödvändigt att förstå hur stress och fysisk smärta påverkar våra kognitiva förmågor. Susanne Wolmesjö menar att 80-90 procent av en människas energi går åt till att hålla kroppen upprätt och igång. Resterande, alltså mellan 10-20 procent, är de resurser vi normalt sett har att förfoga för mental verksamhet. Ju bättre man håller koll på sin andning, kost, muskler och så vidare, desto mer energi finns det till att resonera, vara kreativ och ta beslut.

Om kroppen kommer i obalans, vilket kan beror på allt ifrån dålig hållning, till stress eller en skada, påverkas vår mentala prestationsförmåga. Kroppen går i försvar, vi håller andan eller spänner oss omedvetet. Susanne Wolmesjös erfarenhet är att många som är stressade upplever att de inte kan tänka ordentligt. De är fullt upptagna med att hålla kroppen igång och har därför inte så mycket resurser till att tänka.

– Sådant som vanligtvis är självklart att klara av, till exempel ens arbetsuppgifter, blir plötsligt oöverstigliga.

Paul Denison, som utvecklade hjärngympan, utgick ifrån att om man kan hjälpa hjärnan att förstå att kroppen inte är stressad, kan den också vara mer fokuserad på att tankeverksamhet.

Några minuter räcker

De 26 rörelserna som ingår i hjärngympan är enkla. Det handlar bland annat om töjningar, inspirerade av yoga,  och diagonala rörelser, såsom att krypa eller till och med att gå. Rörelserna påverkar bland annat aktiviteten i hjärnbarken, som sköter kopplingen mellan höger och vänster hjärnhalva.

– För att människan ska fungera optimalt tankemässigt behöver de båda hjärnhalvorna samspela med varandra.

Många vet inte att hur stor effekt träning och rörelser kan ha på hjärnan.  Men om man är uppmärksam är det väldigt lätt att känna att hur rörelserna påverkar även tankeverksamheten, menar Susanne Wolmesjö.

– Det räcker med att röra sig några minuter för att känna den mentala effekten. Jag skulle önska att alla rörde sig några minuter varje timme. Det skulle ge optimal verkan.

Hon jämför med barn som oftast inte vill sitta stilla så långa stunder i sträck. Barn vet, på en omedveten nivå, att de behöver röra sig med jämna mellanrum för att må bra och kunna koncentrera sig.  Susanne Wolmesjö menar att de rör sig för att få kontakt med sin hjärnkapacitet igen.

Bra som pausgympa

Många vuxna däremot sitter stilla i timmar i sträck på sina jobb. Susanne Wolmesjö föreläser på arbetsplatser om hur personalen kan använda hjärngympa för att minska stress och blir mer fokuserade.

– Det räcker med att en individ är stressad för att alla runt om kring ska bli påverkade. Hjärngympan är en snabb och lätt metod för att ta sig ur stress snabbt och det påverkar stämningen i hela gruppen.

Metoden är effektiv som pausgympa. Då blir det den regelbundenhet under dagen som ger bäst effekt. Men Susanne Wolmesjö poängterar att det också finns andra metoder som fungerar lika bra. Allt handlar om att få kroppen i balans så att man kan prestera utifrån de förmågor man faktiskt har. Det gynnar både individen och organisationen i slutändan.