Förstå din stress bättre

Stress är något som vi kopplar ihop med saker som händer utanför oss. Det är jobbet, barnen, städningen eller något annat utanför vår makt som stressar oss. Och visst är det mycket vi inte kan styra, men eftersom själva stressreaktionen sker inne i oss själva finns det mer vi kan göra än de flesta tror. En gnutta tid för reflektion om vår stress har stor potential att skapa mer lugn i vardagen. 

Stressforskningen är enhällig. Alla känslor av stress skapas inom oss själva. Det som händer utanför oss kallas för triggers. Dessutom kan vi ha inre triggers, som våra egna tankar. Men oavsett vad det är som triggar oss sker alltid reaktionen inne i oss, och vårt inre kan vi påverka, ibland mer än vi tror. Att reflektera över sin stress är därför en väldigt konstruktiv sak vi kan göra för vårt eget välmående. Dessvärre är bortprioriterat vi ofta tid till det, eftersom vi är stressade. Tyvärr gör det att stresshjulet bara fortsätter att snurra och snurra och att vi blir allt mer dränerade. För att förändra behöver man göra något nytt, och en av de bästa sakerna att börja med är att nagelfara sin egen stress så att man förstår den bättre. 

En del blir arga av att läsa ovanstående. Sådana personer är snabba med att försöka motbevisa stress som en inre upplevelse. De hävdar bestämt att det är faktorer utanför de själva som skapar stressen. Enbart. Det är synd eftersom medvetenheten om att stressen uppstår i oss, oavsett hur det ser ut runt oss,  också gör att vi får större makt att förändra våra liv så vi mår bättre och känner oss mindre stressade. 

Det innebär inte att det alltid eller ens ofta är lätt. Tvärtom kan det vara rätt svårt i många fall. Men svårt är inte lika med omöjligt och svårt är inte heller nödvändigtvis samma sak som dåligt. Att något är svårt kan också innebära att vi utvecklas. 

Säg till exempel att din chef ofta beordrar dig att jobba övertid. Du har i flera år gnisslat dina tänder och knutit näven i fickan varje gång det hänt, men ändå gjort som chefen begär. Anledningen till det kan vara flera, till exempel att du är rädd för att få sparken och bli utan försörjning, men också att du under din uppväxt inte fick stöd att öva dig på att ta dig rätten att säga nej. Att sätta gränser är därför både svårt och obehagligt för dig, och för att slippa känna det obehaget säger du automatiskt ja. 

Det här exemplet visar hur det blir när man inte riktigt känner sina gränser. Ditt nej är så undanträngt att du i situationen inte får fatt i det. Däremot känner du det stresspåslaget som uppstår när du sagt ja till något du innerst inne inte vill. Men vid det laget har fällan redan slagit igen och du har nu, i fallet med chefen,  inget annat val än att  jobba över de timmar du sagt ja till. 

Du jobbar dina extratimmar och känner hela tiden hur stressen kliar i kroppen.  Du tänker på allt du behöver hinna med när du kommer hem, på kortare tid än du hade tänkt dig. Kanske är du också upprörd på chefen och tycker att hen är orättvis som alltid ber just dig jobba över. 

När du väl slutar skyndar du hem, du gör dina sysslor i ett hetsigt tempo med malande tankar som snurrrar runt runt. Natten efter sover du dåligt. Du har svårt att komma ned i varv och du drömmer mardrömmar om chefen och att du är jagad av extrauppgifter som vill sluka dig i ett enda stycke. 

På morgonen är du på dåligt humör när du vaknar för att du är så trött vilket leder till att du snäser mot din partner som blir sur och avstår från att pussa dig när ni skiljs åt. Det väcker en oro i dig, som är svår att släppa helt. Du kanske tycker att det är fånigt av din partner att reagera så. Du var ju bara trött liksom, det borde hen förstå. Så nu blir du arg på din snåla och oempatiska partner också. 

När du kommer till jobbet är chefen den första du stöter på och du känner dig tvungen att le glatt och säga hej. Det gör att du känner dig falsk mot dig själv och du ser lite ned på dig för att du är en sån mes. Resten av dagen har du ett molande obehag och mår inte alls särskilt bra fast allt flyter på bra och kollegorna är jättetrevliga. 

Det här ovan beskrivna stresshjulet, där en sak föder mer stress. Hjulet snurrar ofta allt snabbare och det är lätt att känna att man är ett offer för omständigheter och att man inte har någon möjlighet att stoppa stressens framfart. 

Den goda nyheten är att vi mycket oftare kan påverka vår stress än vi tror. Och det kan man göra om man skapar en gnutta tid till att gå till botten med VAR STRESSEN EGENTLIGEN BÖRJAR. Ja, då har man en möjlighet att faktiskt på riktigt förändra det mönster som får fart på det där stresshjulet. 

Att gå till botten med saker kan kännas svårt. Men faktum är att det på sikt ger så mycket resultat att det är värt det. Om du skapar lite tid åt att uppriktigt analysera situationen, inte som ett offer utan som en skapare av situationen eller (åtminstone) medskapare. Ja då kommer du kunna se att det är din rädsla för att få sparken och för att säga nej som bidragit till att stresshhjulet fick upp farten. 

Att du ser det betyder inte att problemet är löst. Inte på långa vägar. Det är nu själva arbetet börjar. Men det innebär också att du nu är i färd med att skapa en långsiktig förändring i ditt liv. En hållbar förändring eftersom den innebär att du utvecklar något i dig – i det här fallet en större förmåga att värna dina gränser och att kunna säga nej när du behöver det, samt förmågan att reflektera över dina rädslor. Är det sant att du skulle få sparken för att du säger nej till övertid ofta eller då och då? Troligen inte. Men OM det är sant. Ja, då kanske du ändå vill söka ett nytt jobb. För då finns en yttre trigger som skapar stress. 

Att se skillnad på yttre och inre trippers är ovärderligt om man vill förstå sin stress bättre. Allt som handlar om inre triggers har man nämligen makt att själv påverka. 

Var uppmärksam på när du stressad. Det kan låta korkat. Du kanske tänker att det är klart att du vet när du är stressad, men det är faktiskt inte helt självklart. Är man så van vid att ofta vara stressad är det inte säkert att man är medveten om det. Eller så har du haft stressen i så många år att den ”blivit som en del av dig”. Genom att iaktta sig själv några dagar under en vecka, med fokus på att upptäcka känslor av stress i kroppen kan man sedan gå vidare till nästa steg…

….som handlar om att reflektera över VAD det var som satte i gång stresskänslorna inne i dig. Var det något yttre, som att bilen gick sönder eller något inre, som en tanke du tänkte eller känsla du kände av. Skriva gärna upp dina triggers i några dagar. 

Utifrån skrivit upp kan du sedan fundera över om det går att påverka dina yttre triggers. 

Reflektera sedan över de inre triggers du märkte av. Det är de du har störst makt att påverka. Vad handlar tankarna eller känslorna om? 

Fundera sedan på var de kommer ifrån ursprungligen.Genom att förstå dina inre triggers blir det lättare att se vad du kan göra för att förändra. Många av oss har som ”tankeloopar”, saker vi tänker om och om igen, som fäller krokben för oss. Vi kan också ha som en ”inre dialog” som vi inte är medveten om. När man tar sig tid att lyssna på sina egna tankar kan man bli förvånad. En klient till oss ”hörde” plötsligt sig själv säga till sig själv att hon var en idiot som inte hängt upp tvätten tillräckligt snabbt. Den hade legat en dag efter att den var klart och blivit skrynklig. Hon blev så ställd när hon ”hörde tanken” att hon nästan trodde att det var någon annan i rummet som sa det. Men därefter kunde hon allt mer höra att hon hade en dialog med sig själv som fick henne att känna sig väldigt stressad. Om vem skulle inte vara det om man tänker mycket taskiga tankar om sig själv eller det man gör?! Fundera över hur du kan förändra dina inre triggers. Bolla gärna med andra. Alla människor har inre triggers så du är inte ensam. 

Vi vill också tipsa om att vi erbjuder en workshop som syftar till att steg för steg få hjälp att förändra långvariga mönster av stress. Läs mer här