Vem är du – och vem vill du vara?

Vilken otrolig korkad fråga tänker du kanske. Klart jag vet vem jag är. Ja, du kanske är en av alla lyckligt lottade som vet det. Men det finns också människor som under många år känt en osäkerhet, eller inre otydlighet, och som ofta ställer sig frågorna ”vem är jag egentligen” och ”hur ska jag veta det”? Den här artikeln är för dem. 

Vi människor är oerhört komplexa varelser och frågan om vem/vilka ”vi egentligen är” har de intellektuella tänkarna ställt sig i tusentals år. Det är en existentiell och filosofisk fråga som man kan vända och vrida på teoretiskt hur mycket som helst. Men det finns också något djupare och mer sårbart än det där intellektualiserandet. Nämligen behovet av att KÄNNA att man ”vet vem man är”. 

Att uppleva att man vet vem man är är som en inre trygghet av att känna sig själv, förstå sina tankar, acceptera sin känslor och vara åtminstone till stora delar begriplig för sig själv. Klart man förändras men man har ändå en inre känsla av att liksom ändå i grund och botten ha en känsla för sitt eget jag. 

Ja, så är det som sagt för vissa, men tyvärr är det många som saknar den där självklara känslan. Att sakna den kan beskrivas som att man är obegriplig för sig själv, känner sig tom eller att man ofta känner en förvirring kring vad man känner, tycker, tänker eller vill. Det kan också yttra sig som att man har svårt att förstå sina egna beteenden. Man gör saker som man sen inte kan förklara ens för sig själv.  Det kan upplevas djupt smärtsamt att leva sitt liv och känna så. Och inte blir det lättare av att det sällan pratas om det. Man liksom förutsätts veta vem man är, och det kan kännas läskigt och sårbart att försöka prata om att man inte riktigt vet det. Det kan kännas lite skamset, fast det egentligen inte alls handlar om att det är något fel på en själv,  bara att man inte fått stöd att utveckla och lära känna sitt alldeles egna och unika jag när man man växte upp. Man har inte blivit korrekt och kärleksfullt speglad i tillräckligt hög grad för att bli medveten om ”sina egna konturer” och förstå sitt eget inre. 

Som tur är är det aldrig försent att bli det. Genom att börja reflektera kring sånt som rör vem man är, läsa artiklar eller diskussioner i något forum, titta på klipp på YouTube,  prata med andra, kanske gå en workshop eller i samtalsstöd, kan man steg för steg bli allt mer medveten om sina tankar och känslor, vad man tycker om och inte tycker om, vad man vill och inte vill och så vidare, och  därmed utveckla en tydligare inre upplevelse av vem man verkligen är. Att veta det tar inte bort att livet kan vara krångligt och svårt ibland, men det gör att man blir mer begriplig för sig själv (och andra) och det gör livet i alla fall lite lättare och roligare. 

Har är några frågor som kan hjälpa dig att reflektera över vad du tycker om dig själv.